Eva: Vet inte varför, men när jag läste vad du skrev “knack knack” så kom jag att tänka på en diktstrof av en medeltida poet. Vet inte om detta kan säga dig något.
Nu styr den vita duvan
till arken med sitt oljeblad i munnen:
och snart är turturduvan
till färdkamraten hunnen:
vid gröna stränder blev den sökta funnen.