Vet inte om jag kan eller vill relatera till något tidsperspektiv i skillnader av “tunnheten av väggen”. Eller teorier om medvetandehöjningar. Däremot till att vi är så nära så nära varandra, vi människor (i alla fall där det skapats band). Jag kan hålla med om att skiljelinjen är just “så tunn” och många gånger transparent, det är också min upplevelse som slagit mig många gånger. Förkovrar man sig i spritualistisk litteratur nämns ju också att vi är tillsammans i “samma rum” eller hur man skall uttrycka det. Det finns helt enkelt ingen vägg utöver de vi skapar. Bara skifte av medvetandefokus och uppmärksamhet i bubblan 🙂 Vi är så nära så nära eftersom vi är människor.
