Ingalill, jag håller med föregående talare att det är fint att din dotter på så sätt visar sin närvaro och sympati när det är mycket och stressigt. Det är väldigt roligt när det blir så “fysiskt”.
Är väl medveten om att det elektriska går bärsärk ibland när det antingen är mkt runtomkring (tonårsbarn ell stress o liknande) ell när någon vill lommunicera. Ofta kommuniceras det på ett lugnt sätt tycker jag när det är andevänner fast ibland är det häftigt med. Häromånaden släcktes lampan på övervåningen samtidigt som ytterdörren gick upp hemma hos mig 🙂 (det var kraftigare, annars är det smågrejer med saker som slår på ocj av sig o småblinkar o så). Men när det är en själv så går saker sönder 🙁 har just pajat min jobbdator som nu varit inne på lagning en vecka på vwrkstaden men de hittar såklart inget fel. Men jag vet ju att den kommer krascha igen efter ett tag. Tur kollegorna sett hur den dör o tappar inställningar efer jag satt i laddsladdar i den iaf, så ngn tror på mig 🙂
sen är det ju det där med att få stötar av allt o alla ibland. Ibland är man mer elektrisk laddad än snnats. Något som jag också märkt av med flera pers med epilepsi att då ett anfall byggs upp får man också mkt stötar av varandra då man tar i varandra några timmar/en dag i förväg. Nåja, det kom ifrån ämnet.
/Johanna