Jag fick ett mejl och det triggade igång det här blogginlägget:

Hej Jane..Jag har hört att du är duktig på healing, så jag har en fråga som jag hoppas du vill svara på. Om jag vill heala djur, behöver jag gå en kurs i djurhealing eller räcker det med andlig healing (vilket jag gått)? Jag har läst att det är stor skillnad på att heala djur och människor, stämmer det?
Tacksam för svar..”

Ja, hur ligger det till egentligen?

Healing är healing oavsett djur eller människa. Att vara healer är att vara en kanal för healingkällans kraft och den är samma för alla olika tekniker av healingformer. Som tränad healer bör man eftersträva att ge healing där healingen behövs och efterfrågas, också då man som healer befinner sig på plats vid akuta olycksfall eller annat akut besvär. Och det gäller både människor, djur eller natur.

Att ge healing till djur är väldigt fint och kärleksfullt och ger så mycket tillbaka. Djuren vet vad man ger och känner själva när de fått nog av healingkraft, då de ofta går sin väg när de fått tillräckligt. Ofta ger man kortare healing- sessioner om man ger på plats med händer på.

Många gånger kan det med fördel ges per distans eller att man healar på plats men en bit ifrån så man ”beemar”/ sänder energin. Du som healer är alltså samma kanal för healing kraften/ källan till djur som du är för människor - ingen skillnad där. Det enda du behöver tänka på som andlig healer/ spiritualistisk healer är att istället för att be din andedoktor närvara så ber du din andliga veterinär medverka för djurets healande.

Likväl som healing till människor inte är ”istället för” skolmedicinen utan en komplementerande behandlingsform, gäller även detta för våra vänner djuren. Det är alltså inte istället för ett veterinärbesök. Om man vill rikta in sig på healing och djur tycker jag man ska läsa veterinär medicin och djurens anatomi och fysiologi. Likadant som man gör som healer för människor. Lär dig så mycket du kan om de djur du känner du kan göra nytta för.

Som en redan utbildad healer behöver man inte gå en djurhealingkurs anser jag, särskilt om du som healer bara ger djurhealing någon gång ibland. Visste inte ens att det fanns sådana kurser faktiskt. Det borde ingå i alla healingformer hur man healar djur. Så är jag själv utbildad och så utbildar jag.

Skillnaden är endast att djur är djur och människor är människor – men healingen är densamma. Det som gäller för människan gäller även för djur. Man ger healing om man är ombedd att göra så, inte för man tycker själv att de behöver.

Vilda djur är lite speciellt att hela men mycket tacksamt när så behöver ske och det brukar sprida sig ett stilla lugn över helandet så djuret får vad de behöver och man får en fin telepatisk kontakt för någon minut eller två, men samma gäller där, det ska vara ett uppenbart behov.

Att ge djurhealing är verkligen ett utbyte av villkorslös kärlek. Det är fantastiskt!


Som avslutning vill jag berätta en av mina egna djurhealingar som berörde en liten dansmus som min son ägde. Detta var många år sen då jag/ vi bodde i Stockholm. Vi hade även två hundar och två katter. Barnen var små och gick i skola och dagis. På dagarna var ju alla djuren ensamma stundtals och katter... tja dom gillar ju möss:)

Så det var många gånger jag hittade den lilla dansmusen överallt utom i sin bur. Oftast under soffan och ibland kunde jag ertappa de vildjuren med att de kom bärandes på den stackars dansmusen i munnen. Så varje kväll när barnen somnat satt jag och healade den stackars dans musen efter dagens duster med katterna. Efter varje healing såg dansmusen pigg och kry ut , tills en dag, ungefär 4 år senare, då jag hittade henne under soffan tryckt emot väggen och hon såg inte kry ut alls. Jag tänkte att nu har katterna bitit henne rejält. Jag healade men det blev ingen bättring. Så till slut sa jag till barnen; ”Nä, nu måste vi åka till veterinären med henne”.

Sagt och gjort. In med dansmusen i buren och iväg till djursjukhuset vid Roslagstull. De tittade på dansmusen som såg utmärglad ut, då den inte hade ätit ordenligt på några dagar. Veterinären frågade mig hur gammal hon var och jag svarade att hon var runt året då vi fick henne och vi har haft henne runt 4 år... så 5 år ungefär, säger jag. ”5 år!” utbrister veterinären förvånat. ”De lever inte så länge. De brukar bli 2-3 på sin höjd.” Den lilla dansmusens diagnos blev hög ålderdom och dags att få somna in…… vilket hon fick den dagen.

De hade aldrig sett en så gammal dansmus hos veterinären så de dokumenterade och fotograferade musen som något av en sensation och de undrade vad jag gjort för att den skulle leva så länge. Healing, svarade jag och förklarade katternas lek och det som hänt.


Frågan blir med denna healing; Hjälpte jag den lilla dansmusen eller förlängde jag plågan?

Och det ska man fråga sig som healer när man healar djur och människor med för den delen.

Som healer har vi ett stort ansvar.

Men ett tydligt svar på att healing fungerar fick jag ju och när filmen ”Den gröna milen” kom och den lilla musen ”Mr Gingel” som levde väldigt länge, så tänkte och hoppades jag vår lilla dansmus kom till en likadan mushimmel.

Tack för mejlet som jag tror berör fler och tack till er som läst ända hit:)

Hälsningar Jane Lyzell - Lyztran

PS! Årets sommarvecka går i våra vänner djurens tecken och vi håller en ”Djur- Storseans”!
Ta en titt på programmet här: 
>>Lyztrans Sommarvecka<<

Tips! Läs även bloggen nedan ”Får man ta djuren med sig in i himlen”:

https://www.lyztran.com/2016/07/14/%E2%80%8Bfar-man-ta-djuren-med-sig-himlen-ja-det-far-man/

© Lyztran Jane Lyzell

Comments (7)

💝 💝 💝
Jag har givit djur heling både på distans och på hemmaplan.
Och som du säger de går undan när de känner att det är klart.
Så roligt med din dans mus att hon levde så länge 💝

Användare som GILLADE denna kommentar:

  • avatar

Ja Wenche det var ju ett tydligt bevis på att healingen fungerade 😉 och vist känner djuren när de fått nog av healingen – de är så sensitiva

Användare som GILLADE denna kommentar:

  • avatar

ok!
Man låter inte katter leka med möss som man har som sällskap. Även om det inte syns utanpå, så blir de mer el mindre skadade inombords. Har man ingen uppsikt över djuren så får man ha en riktig bur. Musen mådde ju uppenbarligen inte bra, Eftersom du var tvungen att heala den ofta!
Mvh Gittan

Användare som GILLADE denna kommentar:

  • avatar

Härligt inlägg Gittan 🙂
Jag hade en riktig bur – fråga mig inte hur den hittade ut eller om katterna fick ur den – med 4 barn ensamstående arbetande mamma med knaper ekonomi var det inte alltid så lätt få allt fungera optimalt – Jag tyckte jag gjorde allt för att Katterna inte skulle få tag på musen – djurälskare som jag är – så för mig hur det lyckades är ett mysterium.
Sen var det nog så att musen såg aldrig skadad ut och jag kunde ju inte springa till veterinären var gång det skedde, det hade jag inte råd med. Healingen var i förebyggande syfte och rent psykiskt då springa och bli buren av katter som mus kan ju psykiskt inte vara så kul. Hade jag misstänkt inre skador eller fått info av mina andliga vänner hade jag självklart gått till veterinären vilket jag tillslut gjorde också 🙂
Att leva i nära 5 år som mus det gör man inte om den skulle haft inre skador – Jag tror faktiskt vår lilla mus mådde alldeles ypperligt bra hos oss även om Katterna jäklades ibland 🙂
Pst en sak till självklart lät jag inte katterna leka med musen…….
//Jane

Så fin text om den lilla dansmusen. Men väldigt intressant om healing till djur. Jag har själv övat mot katt, hund och häst, vilket varit spännande, då ägaren följt djurets reaktioner och även gett feedback på den känsla jag fick under behandlingen. Nu var detta på distans, och jag har aldrig träffat de djur jag behandlade. Men som Jane säger…en veterinär skall tillkallas om sjukdom inträffar, även om healing kan lindra i mycket. Hade en hundvalp i Spanien på 3 månader gammal som var mycket sjuk. Jag fick möjlighet att skicka distanshealing till denna hund, samtidigt som den gjorde täta veterinärbesök. Den blev friskförklarad efter några månader, och skulle senare kastreras. Jag skickade distanshealing straxt efter operationen för att lindra värken, och han piggnade till snabbt. Efter ytterligare en månad upptäcks bölder i bakre delen på kroppen, som visar sig vara en obotlig sjukdom. Han fick komma till sin himmel bara 7 månader gammal. Men den tid han fick här kanske ändå lindrades med hjälp av healing (och ett och annat veterinärbesök förstås). Självklart undrar man om man kunnat göra mer – varför räckte inte den healing jag som kanal förmedlade? Jag tror att dessa tankar kommer att följa oss till ALLT vi sänder healing till – en dansmus fick ett längre liv medan en hund ändå kanske fick en bra tid på jorden den stund han fick vara här.

Användare som GILLADE denna kommentar:

  • avatar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.