Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Detta med drömmar får mig att tänka på en dröm som har återkommit med ojämna mellanrum ända sedan vi köpte vår gård för snart trettio år sedan. För att förklara lite först så bodde vi i en villa inne i samhället men där trivdes jag aldrig, kan säga att jag vantrivdes där i tolv år.
Och till drömmen den har inte varit exakt lika men den handlar om samma sak och det var att jag blev tvungen att flytta tillbaka till huset i samhället mot min vilja, och det som alltid var så markant när jag var i drömmen och även när jag vaknade var en stark känsla av sorg o besvikelse och vanmakt.
Idag vet jag lite vad den drömmen handlade om och den har inte kommit tillbaka. För snart ett år sedan dog vår yngsta dotter i cancer, och den känslan var exakt som i drömmen. Djup sorg o vanmakt! Idag förstår jag att den var ett förebud för vad som väntade . Sista gången jag hade den drömmen var bara en månad innan hon lämnade oss.
Kanske var lite si o så med städningen de sista åren för hans del. Men han hade viss humor precis som vår dotter också hade!
I onsdags den 8/2 kl fem på morgonen lämnade min gamle far denna världen. Han har varit väldigt dement och även sjuk på andra sätt så för honom var det nog en befrielse. När jag besökte min mor samma dag sa hon att hon hade hört pappas dörr till hans rum öppna sig men det fanns ingen där hon har också upplevt skuggor i ögonvrån ibland. Detta är jag övertygad om att det är min pappa som tar adjö. Jag har också haft en konstig upplevelse här i vårt hem idag när jag gick med dammsugaren och städade på förmiddagen, bäst som jag höll på och dammsög så stannade maskinen. Jag tittade först om sladden hade åkt ur kontakten, men den satt i ordentligt och inga säkringar hade gått för lamporna lyste som är på samma säkring. Då tittade jag lite mer på själva dammsugaren och fann att den hade stängts av med avstängningsknappen som stod på noll. Ja var själv en bit från själva dammsugaren när den plötsligt stannade så jag har omöjligt kommit åt knappen. Men som den jag är så sa jag högt att “jag vet att dammsugaren dånar men jag måste städa färdigt”. Därefter satte jag på maskinen igen och den startade som inget hade hänt. Jag upplever att såna här händelser blir intensiva när någon har gått över nyss!
Ja, jag har känt hennes närhet väldigt mycket det senaste dygnet. Dels genom att någon tar mig i håret och en lätt smekning över min hand. Även som snabba skuggor i ögonvrån ibland och små ljud som inte har någon förklaring. Och visst känner jag ett stöd och ett inre lugn.
Jag hade en upplevelse igår (den 21/1) som ju är ganska vanlig inom det vi kallar det övernaturliga eller paranormala. Dock har jag aldrig upplevt det själv förut. Det är när lampor blinkar helt oförklarligt och utan anledning. Kan bara förklara att just nu har vi det ganska jobbigt inom familjen, för min gamle far är både dement och har svårt att klara sig och detta belastar min mor för vi har svårt att få ett omsorgsboende till honom. Detta är ju stressande för alla parter. Och som jag tidigare har nämnt så förlorade vi vår yngsta dotter förra sommaren och hon har sänt flera små meddelanden då och nu, men detta med lamporna var så väldigt tydligt och jag hade hela tiden henne i tanken att hon ville på ett tydligt sätt visa att hon ser att vi har det jobbigt o visa att hon finns med oss. Detta med lamporna kunde inte förklaras på “vanligt” sätt för de har aldrig blinkat förut och idag lyste de precis som vanligt igen. Det var bara tre lampor och de är sammankopplade med flera lampor på samma säkring och bara de tre lamporna blinkade inga andra.
Jag har en egen tolkning av detta. Vi som lever här och nu vi kan uppleva ungefär tre dimensioner. Men det kan ju i själva verket vara så att verkligheten är mycket , mycket större kanske består den av hundratals dimensioner. Och så länge vi lever på jorden i vår fysiska värld kan vi inte se dessa andra världar, men bara ana att de faktiskt finns. Och vi kanske är eviga och faktiskt en del av det allting, vi bara ändrar oss från fysiska varelser till andliga när vi byter värld i samband med vår fysiska “död”. Kanske detta inte hörde hemma under denna rubriken dock.
Tecken på detta att det finns en fortsättning på andra sidan, de kommer som du säger när man inte tänker på detta utan helt utan förvarning. Men det är nog så att man kan inte styra detta själv utan det gör de nära o kära från andra sidan, och jag tror de ser att man är ledsen och försöker nog trösta genom att ge små tecken på att de vet!
Jag känner igen mycket av detta, för jag förlorade min yngsta dotter den 1 Juni förra året. Hon lämnade oss i den allra vackraste försommartiden. Men det var samtidigt en lättnad efter över ett års svår kamp med cancern. Vi har alltid varit nära varandra och alltid trott att det finns en fortsättning efter den fysiska döden. I slutet av hennes levnad pratade vi mycket om det att “om det finns en fortsättning så ge mig ett tecken”. Och jag har fått olika signaler hela tiden. Ibland genom SMS signaler på mobilen utan att det finns något meddelande och även små signaler i radiohögtalarna även när radion inte är på, samma lilla trudelutt varje gång och jag känner att det är en liten på minnelse om att “jag är här”. I höstas hade jag också en väldigt klar o tydlig dröm där vi var tillsammans och gick på en väg genom ett höstlandskap och hon var så frisk och vi pratade lite vardagligt. När jag vaknade kändes som om vi hade träffats på riktigt. Det jag dock känner som en stor saknad efter henne är att jag inte längre kan ta henne i min famn, den saknaden är rent fysiskt smärtsam.
Jag har numera en levande svart hund! Men kan nog säga att jag vid något tillfälle har anat något svart på låg nivå vid mina ben, men bara i ögonvrån och väldigt snabbt. Annars är jag nog mest uppmärksam för lukter av olika slag, såna jag känner igen från personer som inte lever längre. Och jag scannar även in andra människors sinnesstämningar både levande o döda!
Hade också i min tidiga barndom en mer oförklarlig upplevelse av en hund. Vi hade ingen hund i familjen ska jag väl säga. Men jag var nog fyra el fem år när detta hände. Jag var ganska rädd av mig och drömde mycket egendomligt när jag var i den åldern, och då brukade jag krypa över och sova bredvid min mamma. När detta hände låg jag vid min mammas sida på utsidan av sängen och det var ett svagt ljussken från hennes väckarklocka och i det såg jag att det stod en stor svart hund vid sängen. Det konstiga var att jag blev inte förvånad och inte rädd utan sträckte ut min hand och kände den varma lurviga pälsen och sen försvann hunden o jag somnade. Ska också tillägga att jag vid den tiden var väldigt rädd för hundar alltså levande hundar.
